🤖 Så känner du igen AI-genererad text

Nära perfekt grammatik och stavning, även i långa stycken

Exempel: Automobilens framfart genom det urbaniserade landskapet observerades noggrant av fotgängarna, vilka uppvisade diverse reaktioner inför det teknologiska underverket som representerade en ny era av personlig transport och individuell frihet.

Strikt, konsekvent tempus (väldigt sällan tempusskifte)

Exempel: Han gick till affären. Han köpte mjölk. Han återvände hem. (Istället för: Han gick till affären. Han köper mjölk. Han har återvänt hem.)

Ofta överkorrekt kommatering, ibland på “engelskt” vis eller fel i komplexa meningar

Exempel: Företaget, som grundades 1998, och som har sitt huvudkontor i Stockholm, expanderar nu, globalt, med nya, innovativa, produkter.

Högertyngd meningsstruktur: Långa meningar med viktig info tidigt – känns ibland “styltat”

Exempel: Efter en omfattande serie tester, vilka inkluderade stresstester under varierande miljöbetingelser och analyser av prestandadata över tid, samt med beaktande av användarfeedback från pilotgruppen, **kunde produkten äntligen godkännas för lansering.** (Huvudinformationen kommer sent i meningen).

(Not: "Högertyngd" innebär vanligtvis att den viktigaste/tyngsta informationen kommer sent. Beskrivningen "viktig info tidigt" i checklistepunkten kan vara en motsägelse, men exemplet visar en typisk högertyngd struktur.)

Förklarande bisatser och parentetiska uttryck (“det vill säga”, “till exempel”, “med andra ord”)

Exempel: Systemet är komplext, det vill säga, det består av många interagerande komponenter (till exempel sensorer och aktuatorer), vilket, med andra ord, kräver noggrann kalibrering.

Överanvändning av övergångsord (“vidare”, “dessutom”, “sammanfattningsvis”)

Exempel: Först analyserades data. Vidare genomfördes en syntes av resultaten. Dessutom drogs ett antal slutsatser baserat på observationerna. Sammanfattningsvis var de initiala hypoteserna korrekta.

Sällan eller aldrig slang, dialekt, sms-språk eller talspråkliga förkortningar

Exempel: Texten använder "kommer att" istället för "kmr att", "fotografi" istället för "bildbevis", och "mycket bra" istället för "asbra".

Extremt låg frekvens av talspråk, svengelska eller vardagsuttryck (utom vid explicit prompt)

Exempel: Kommunikationen bör ske via etablerade kanaler för informationsutbyte. (Istället för: "Vi måste connecta och synka detta asap så alla är på samma page.")

Ovanligt varierad men konsekvent vokabulär – försöker låta “smart” eller “nyanserad”

Exempel: Den epistemologiska diskursen rörande artificiell intelligens belyser komplexa axiomatiska frågeställningar och ontologiska dilemman, vilka kräver en profund och mångfacetterad analys för adekvat förståelse.

Överanvändning av synonymer eller omformuleringar (“verktyg, hjälpmedel, resurs”)

Exempel: Detta instrument, denna anordning, detta redskap, är av yttersta vikt. Apparaten, mekanismen, faciliteten, möjliggör effektiv datainsamling och analys.

Formellt språk, många nominaliseringar (“undersökning”, “betydelsefullhet”, “möjliggörande”)

Exempel: Genomförandet av en undersökning kring betydelsefullheten av ett möjliggörande av effektivare processer är av stor vikt för verksamhetens utveckling.

Överdriven eller atypisk användning av nominaliseringar – tungt, byråkratiskt

Exempel: En problematisering av implementeringen av effektiviseringar fordrar en analys av befintliga strukturers modifierbarhet och resulterar ofta i en rekommendation gällande omstrukturering.

Ofta passiv form (“det rekommenderas att…”), opersonlig ton

Exempel: Det har observerats att en förändring är nödvändig. Det föreslås härmed att nya riktlinjer implementeras snarast möjligt för att säkerställa efterlevnad.

Saknar abrupta stilbrott, känsloutbrott, interjektioner

Exempel: Beslutet meddelades utan ytterligare kommentarer eller uttryck för personliga åsikter. (Istället för: "Wow! Vilket otroligt beslut! Helt sjukt!")

Sällan retoriska frågor, svordomar, humor, ironi, självdistans (humor känns ofta “påklistrad”)

Exempel på avsaknad: Frågeställningen är komplex och mångfacetterad. (Istället för: "Är inte detta den mest komplicerade frågan någonsin? Herregud!") Exempel på "påklistrad" humor: Varför gick kycklingen över vägen? För att komma till den andra sidan. Detta är ett klassiskt exempel på humoristisk retorik, vars syfte är att framkalla en lättsam reaktion.

Sällan/inga påhittade namn, smeknamn, “egna” uttryck

Exempel: Dokumentet refererar till "Projekt X" och "Arbetsgrupp Alfa" snarare än "Super-duper-fixar-projektet" eller "Grabbarna Grus kodar loss".

“För perfekt”-syndrom: tekniskt felfri men samtidigt stel, opersonlig, ibland “robotisk”

Exempel: En optimal lösning har identifierats baserat på de angivna parametrarna. Implementering rekommenderas för att maximera effektiviteten och uppnå önskade resultat.

Alltid logisk, mallad och förutsägbar struktur (inledning, punktlista, avslutning)

Exempel: En artikel som inleds med "I denna text ska vi utforska X. Vi kommer först att titta på A, därefter B, och slutligen C.", följt av tydliga sektioner för A, B, C och en avslutande sammanfattning.

Steg-för-steg-instruktioner (“Först gör du…”, “Sedan…”)

Exempel: "För att montera produkten: 1. Först, packa upp alla delar. 2. Sedan, fäst ben A vid bas B. 3. Därefter, skruva fast skruv C."

Rubriker i TitleCase (“Så Skriver Du AI-Texter”) – inte naturligt på svenska

Exempel: En bloggpost med rubriken "Hur Du Optimerar Din Digitala Närvaro" istället för det mer svenska "Hur du optimerar din digitala närvaro".

Mellanrubriker ofta i fetstil/kursiv, ibland med emojis eller specialtecken

Exempel: En sektion som inleds med "**✨ Nyckelfaktorer för Effektivitet**" eller "*💡 Bra att tänka på*".

Punktlistor: identisk längd, identisk struktur, ofta med emojis/specialtecken (•, →, ➔)

Exempel:
➔ Steg 1: Planera ditt arbete noggrant.
➔ Steg 2: Genomför dina uppgifter metodiskt.
➔ Steg 3: Utvärdera resultatet objektivt.

Punktlistors och rubrikers stil är konsekvent igenom hela texten

Exempel: Om den första huvudrubriken är H2, centrerad och blå, så är alla andra huvudrubriker också H2, centrerade och blå. Om den första punktlistan använder • som markör, så gör alla andra punktlistor också det.

Samma fraser eller ordval återkommer i olika stycken

Exempel: Stycke 1: "Det är av stor vikt att..." Stycke 4: "Som tidigare nämnts, är det av stor vikt att..." Stycke 7: "Avslutningsvis, det är av stor vikt att..."

Ofta inledningar av typen “Så här…”, “Här är några exempel…”, “Nedan följer…”

Exempel: En guide som börjar med: "Vill du lära dig mer om X? Så här kommer du igång. Nedan följer några konkreta exempel på hur du kan applicera Y."

Sammanfattande eller vägledande avslut (“Lycka till!”, “Sammanfattningsvis…”)

Exempel: Artikeln avslutas med: "Sammanfattningsvis har vi nu gått igenom de viktigaste stegen. Vi hoppas att denna information är användbar. Lycka till!"

Metatext-signaler: “I denna artikel…”, “Här är några tips:”

Exempel: "I denna artikel kommer vi att belysa... Låt oss nu övergå till nästa punkt... Här är några tips som kan hjälpa dig på vägen:"

Undviker sidospår, anekdoter, stickspår, spontana infall

Exempel: Texten presenterar informationen om ämnet A på ett direkt och fokuserat sätt, utan att inkludera personliga berättelser om när skribenten först stötte på A eller ovidkommande detaljer om A:s historia.

Hög konsekvens i styckeindelning och längd

Exempel: En längre artikel där varje stycke konsekvent innehåller 4-6 meningar och varje ny underrubrik följs av exakt tre sådana stycken.

Onödigt många punktlistor, även vid enkla resonemang

Exempel: Istället för att skriva "Kaffets fördelar inkluderar ökad vakenhet och förbättrad koncentration" presenteras det som:
Kaffets fördelar:
• Ökad vakenhet
• Förbättrad koncentration

Alltid introduktion som anger innehåll och avslutning som summerar

Exempel: Varje kapitel i en manual inleds med "Detta kapitel kommer att beskriva funktionerna X, Y och Z." och avslutas med "Sammanfattningsvis har vi i detta kapitel gått igenom X, Y och Z."

Informationsdensitet: Ofta överordrikt och “ordrikt men ytligt” (samma poäng på olika sätt)

Exempel: "Det är av yttersta vikt att man noggrant överväger alla tillgängliga alternativ. Med andra ord, en grundlig utvärdering av de olika valmöjligheterna måste genomföras. Att inte utforska samtliga potentiella lösningar kan leda till suboptimala resultat, vilket understryker behovet av en omsorgsfull och välgenomtänkt beslutsprocess." (Poängen om noggrant övervägande upprepas med olika formuleringar.)

Modellunika öppningsfraser: Samma typ av mening eller inledning i många texter (t.ex. “Här följer...”, “Sammanfattningsvis...”)

Exempel: Flera guider från samma källa börjar konsekvent med "Här följer en komplett guide till...", "Låt oss dyka djupare in i ämnet...", eller "När det kommer till [ämne], är det många som undrar...". (Notera att "Sammanfattningsvis..." vanligtvis är en avslutningsfras, men här menas troligen repetitiva inledningsmönster.)

Em-dash (—) eller engelskt tankstreck, sällan svenskt (–)

Exempel: Texten använder ofta "Resultatet var tydligt—inga tvivel rådde." istället för det svenska tankstrecket "Resultatet var tydligt – inga tvivel rådde."

Lutande citattecken (“ ”), enkla lutande (‘ ’); aldrig » « eller vanliga svenska (" ")

Exempel: Ett citat kan se ut så här: “Detta är korrekt,” påpekade experten, och tillade, ‘åtminstone för tillfället.’ Istället för svenska »Detta är korrekt« eller "Detta är korrekt".

Punktlistor med emojis/specialtecken (•, →, ➔)

Exempel:
✅ Första punkten är avklarad.
➡️ Nästa steg involverar analys.
💡 Kom ihåg att dokumentera allt.

Sällan versaler mitt i meningar, ingen CAPS LOCK-betoning för eftertryck

Exempel: För att betona något skrivs "Detta är *mycket* viktigt" eller "**väldigt** angeläget", snarare än "Detta är MYCKET viktigt" eller "Detta är Mycket Angeläget".

Undviker handskrivna smileys, spontana utrop, ovanlig interpunktion

Exempel: Texten innehåller sällan uttryck som ":-)", "LOL", "Wow!!!!" eller flera frågetecken/utropstecken i rad (t.ex. "???!!!").

Strikt blankrad mellan stycken – aldrig “klumpar” av text

Exempel: Varje nytt stycke är tydligt separerat från det föregående med en fullständig blankrad, vilket ger en luftig layout, istället för att stycken följer direkt på varandra utan extra mellanrum.

Kan ibland överanvända fetstil/kursiv på “viktiga” ord

Exempel: "Det är **verkligen** *avgörande* att **alla** förstår *vikten* av detta **specifika** direktiv." Här används både fetstil och kursiv för att markera flera ord som "viktiga".

Ingen variation mellan olika punktlistors stil

Exempel: Om den första punktlistan i ett dokument använder ⚫ (fylld cirkel) som markör, kommer alla efterföljande punktlistor i samma dokument också att använda ⚫, och inte plötsligt byta till siffror, -, eller ➔.

Markdown-format: Många AI-modeller föredrar att presentera med markdown (rubriker, listor, kodblock), även om man ber om “plain text”

Exempel: Även om man explicit ber om "ren text" kan svaret innehålla formatering som ## Detta är en rubrik, * Detta är en punkt i en lista, **fet text**, eller `ett kodblock()`, vilket är syntax från Markdown.

Pedagogisk, övertydlig, neutral och ofta försiktig i ton

Exempel: "För att påbörja processen är det rekommenderat att först säkerställa att alla nödvändiga förberedelser har genomförts. Detta kan innebära att man kontrollerar att materialet är komplett och att arbetsytan är ren. Det kan vara en god idé att dubbelkolla detta innan man går vidare till nästa steg."

Undviker att sticka ut, vara personlig eller kontroversiell

Exempel: En text om klimatförändringar presenterar vedertagna fakta och globala överenskommelser, men undviker att peka ut enskilda aktörers ansvar eller förespråka radikala politiska lösningar som kan väcka anstöt.

Saknar känslomässig spets, ilska, entusiasm eller spontanitet

Exempel: Vid beskrivning av ett positivt resultat: "Resultaten indikerar en positiv utveckling." Istället för "Wow, vilka fantastiska resultat! Det här är ju helt otroligt bra!"

Saknar lokal förankring, inside-skämt, personliga referenser/erfarenheter

Exempel: En text om hur man startar ett företag ger generella råd om affärsplaner och registrering, men nämner inte specifika stödprogram i Gävleborg eller delar en anekdot om hur "Pelle på hörnet" lyckades med sin lokala butik.

Ofta “peppigt” avslut (“Lycka till!”, “Du fixar det!”)

Exempel: En guide avslutas med: "Med dessa tips är du väl rustad för att ta dig an utmaningen. Kom ihåg att tro på dig själv. Stort lycka till, det här kommer du att klara galant!"

Använder “man”, “du” eller “vi” – men aldrig för informellt

Exempel: "När du förbereder din presentation är det bra om man strukturerar sitt material. Vi föreslår att du börjar med en tydlig inledning." Undviker uttryck som "När du fixar din grej, se till att du har koll på läget, liksom."

Ofta “kom ihåg att”- eller “tänk på att”-tips

Exempel: "Kom ihåg att alltid läsa igenom instruktionerna noggrant. Tänk också på att säkerhetsföreskrifterna ska följas."

Försöker vara balanserad, väger in båda sidor men drar sällan slutsats

Exempel: En analys av ett förslag kan lyda: "Vissa menar att detta leder till ökad effektivitet, medan andra framhåller potentiella risker för den personliga integriteten. Båda perspektiven har giltiga poänger och det slutgiltiga utfallet beror på implementeringen." – utan att rekommendera en specifik väg framåt.

Vänlig, hjälpsam, aldrig dömande eller sarkastisk

Exempel: Vid ett felaktigt antagande: "Det är en vanlig missuppfattning, men det förhåller sig faktiskt så att X. Här är lite mer information om det..." Istället för "Hur kan du tro något sådant? Det är ju helt uppenbart fel."

Emotionellt platt – forcerad entusiasm eller känsla, aldrig riktigt arg/upprörd

Exempel: När något positivt presenteras: "Detta är en mycket intressant utveckling som kan leda till positiva effekter!" – tonen är positiv men saknar djupare, äkta engagemang eller sprudlande glädje. Likaså uttrycks kritik milt, t.ex. "Det finns vissa aspekter som skulle kunna förbättras."

Avsaknad av genuin entusiasm, humor, värme, personlig röst

Exempel: En recension av en bok är informativ om handling och teman, men saknar skribentens personliga reflektioner, ett skämtsamt påpekande om en karaktär, eller en varm rekommendation som verkligen förmedlar en passion för boken. Allt är korrekt, men opersonligt.

Ofta samma inledningsfraser, teman och struktur i flera texter

Exempel: Flera artiklar från samma källa inleds med frasen "I en värld som ständigt förändras är det avgörande att förstå X...", följt av tre huvudargument och en avslutande uppmaning, oavsett ämnesområde.

Översatta engelska fraser (“call to action”, “deep dive”), ibland klumpigt (“translationese”)

Exempel: Använder uttryck som "Det är dags för en djupdykning i statistiken" (från "deep dive") eller "Glöm inte din uppmaning till handling" (från "call to action") där en mer naturlig svensk formulering hade varit smidigare.

Samma typ av exempel/analogier, även i olika ämnen

Exempel: Oavsett om texten handlar om personlig utveckling, företagsekonomi eller mjukvaruutveckling, används ofta "att bestiga ett berg" som analogi för att beskriva utmaningar och måluppfyllelse.

Brist på djup eller ytlig behandling av svenska idiom, kulturella referenser, lokal kontext

Exempel: Idiomet "att kasta yxan i sjön" kan förklaras som att fysiskt slänga ett verktyg i vatten, utan att fånga upp den djupare meningen av att ge upp. En referens till midsommar kan vara "en svensk högtid då man äter sill" utan att nämna dans kring stången eller den kulturella betydelsen.

Kan “missförstå” eller använda svenska uttryck, dialekter, historiskt språkbruk fel

Exempel: Använder ordet "lagom" på ett sätt som antyder att det betyder "mediokert" istället för "precis rätt". Kan felaktigt använda ett gammalt ord som "eding" i ett modernt sammanhang eller blanda ihop regionala uttryck.

Nästan inga anekdoter, självutlämnande detaljer, riktiga personliga stories

Exempel: En artikel om att övervinna motgångar listar allmänna strategier, men skribenten delar inga egna erfarenheter av svårigheter eller personliga vändpunkter som kan illustrera poängerna.

Sällan referenser till verkliga personer, platser, händelser

Exempel: En text om svensk innovation talar om "kända uppfinnare" men nämner inte Alfred Nobel eller Håkan Lans. Den refererar till "stora städer" istället för Stockholm, Göteborg eller specifika platser som Kista Science City.

Ingen referens till aktuella debatter, populärkultur, memes, trender

Exempel: En text om kommunikation på nätet diskuterar e-post och forum, men ignorerar helt den senaste TikTok-dansen, en aktuell politisk debatt som dominerar sociala medier, eller populära streamingtjänster.

Ingen självironi, inga egna misslyckanden eller sårbarhet

Exempel: En guide om att hålla presentationer ger tips på ett felfritt sätt, utan att skribenten medger egna nervösa stunder på scenen eller delar med sig av ett tillfälle då en presentation inte gick som planerat.

Beskriver processer med extrem logik och ordning, ibland “algoritmiskt”

Exempel: En instruktion för att lösa ett problem presenteras som: "IF villkor A är sant THEN utför åtgärd X. ELSE IF villkor B är sant THEN utför åtgärd Y. ELSE utför åtgärd Z. Loopa tills resultat uppnås."

Förklarar ofta självklara saker, ibland på nedlåtande sätt

Exempel: "En bok är en samling tryckta sidor som innehåller text och/eller bilder. För att läsa en bok behöver du öppna den och titta på sidorna, vanligtvis från vänster till höger." Detta kan uppfattas som överflödigt för en vuxen publik.

Cirkelresonemang – upprepar samma poäng med andra ord

Exempel: "Effektiv kommunikation är nyckeln till framgång eftersom framgång bygger på att man kommunicerar väl. Utan god kommunikation är det svårt att lyckas, vilket understryker vikten av att vara en effektiv kommunikatör."

Generaliseringar (“Många anser att…”, “Det är allmänt känt att…”)

Exempel: "De flesta experter är överens om att detta är den bästa metoden. Det är en vanlig uppfattning att X leder till Y." Påståenden görs utan att specificera vilka experter eller hur vanlig uppfattningen faktiskt är.

Distans till ämnet, saknar ägarskap (“Enligt experter…”)

Exempel: "Viss forskning tyder på att fördelar kan finnas. Enligt en del källor kan detta vara ett användbart verktyg." Skribenten undviker att själv värdera informationen eller ta ställning.

Translationese: Ordföljd, metaforer, uttryck eller ordval känns “översatta” från engelska trots korrekt svenska

Exempel: Använder uttryck som "Det gör inte sens" (direktöversättning av "It doesn't make sense") istället för "Det är ologiskt/obegripligt", eller "Han tog fördel av situationen" (från "He took advantage of the situation") istället för "Han utnyttjade situationen".

Faktamässiga felaktigheter (“hallucinationer”) – låter säkra, men är fel

Exempel: Påstår med övertygelse att "Eiffeltornet står i Berlin" eller "Sverige vann fotbolls-VM för herrar 2022".

Fabricerade källor, namn, referenser (“Svenska Institutet för Digital Etik”)

Exempel: Citerar en "Dr. Eva Svensson från det anrika 'Nordiska Institutet för Kognitiv Lingvistik' i en studie publicerad i 'Scandinavian Journal of Advanced AI Research', vol. 3, 2024", där varken personen, institutet eller tidskriften existerar.

Missförstånd/feltolkning av svensk kontext (lagar, traditioner, system)

Exempel: Förklarar att "i Sverige är det lag på att alla måste äga minst en Volvo" eller att "Allemansrätten innebär att du får tälta i någons trädgård utan att fråga".

Inaktuella/felaktiga påståenden om Sverige/svenska förhållanden

Exempel: Påstår att "Sveriges statsminister heter fortfarande Göran Persson" eller att "Gävle är huvudstad i landskapet Gästrikland, känt för sina många aktiva vulkaner." (Gävle är residensstad i Gävleborgs län, och inga aktiva vulkaner finns).

Logiska motsägelser (påstår X, sen motsatsen)

Exempel: "Katter är strikta köttätare och kan inte smälta vegetabilier. Därför är det viktigt att ge din katt en balanserad kost bestående av både kött och grönsaker."

Brist på djup: ytliga, generella, intetsägande svar även vid komplexa frågor

Exempel: Fråga: "Hur kan vi lösa den globala uppvärmningen?" Svar: "Global uppvärmning är ett komplext problem. Det är viktigt att arbeta tillsammans för att hitta lösningar. Många saker kan göras." Svaret undviker specifika åtgärder eller djupare analys.

Svårighet med svenska pronomen (“sin”, “man”), syftning i komplicerade meningar

Exempel: "Anna gav Eva sin nyckel eftersom hon skulle resa bort och behövde att hon vattnade hennes blommor." (Oklart vems nyckel, vem som reser, och vems blommor). Eller: "Man bör ta hand om sitt husdjur, för då blir man glad och den får det bra." (Vem är "den"?).

Samma öppningsfras/mening i flera svar (“Här följer…”, “Baserat på informationen…”)

Exempel: Oavsett om frågan gäller recept på kladdkaka, Gävles historia eller komplexa vetenskapliga teorier, inleds svaret ofta med "Här följer den information du efterfrågade:" eller "Baserat på tillgänglig kunskap kan följande presenteras:".

Konsekvent första ord eller inledningsmening (“Certainly,” “Här är…”, “Sammanfattningsvis…”)

Exempel: Många svar inleds konsekvent med "Självklart!", "Absolut, här är informationen:" eller "Här är en sammanfattning:", och avslutas nästan alltid med "Sammanfattningsvis kan konstateras att...".

Samma disposition/struktur oavsett ämne

Exempel: En längre text, oavsett om den handlar om filosofi, trädgårdsskötsel eller bilreparationer, följer ofta mönstret: 1. Introduktion som definierar ämnet. 2. Tre till fem numrerade punkter eller sektioner med fetstilta rubriker. 3. En kort avslutande summering.

Återkommande preferenser för vissa övergångsord (“vidare”, “dessutom”, “för det första…”)

Exempel: Argument struktureras ofta med "För det första...", "För det andra...", och "För det tredje...". Nya aspekter introduceras frekvent med "Vidare kan nämnas...", "Dessutom är det viktigt att..." och "Slutligen bör man beakta...".

Formatpreferenser: Alltid fetstil på rubriker, alltid listor – även när det inte behövs

Exempel: Ett svar på en fråga som "Vad är Sveriges nationaldag?" kan presenteras med en fetstilt rubrik "**Sveriges Nationaldag**" och en punktlista: "• Datum: 6 juni", trots att en enkel mening hade räckt.

“Fingeravtryck” för särskilda modeller (GPT, Claude, m.fl.) – svårupptäckt för blotta ögat, men maskinellt detekterbart

Exempel: Detta kan yttra sig som en omärklig men statistiskt signifikant tendens att använda vissa synonymer oftare än andra, en specifik genomsnittlig meningslängd, eller en återkommande komplexitet i bisatser som, även om grammatiskt korrekt, tillsammans skapar ett mönster som kan identifieras av specialiserade verktyg som typiskt för en viss AI-modell.

Semantiska avtryck: Samma logik, ton och detaljnivå även efter parafras eller översättning

Exempel: Om en AI-modell tenderar att förklara koncept genom att först ge en definition, sedan tre exempel och därefter en analogi, kan detta mönster i logik och struktur kvarstå även om texten omarbetas för hand eller översätts. Den genomgående neutrala tonen och en viss, konsekvent detaljnivå kan också vara svåra att helt tvätta bort.

“Här är några tips…”

Exempel på användning: Efter en introduktion till ämnet "att skriva bättre e-post" kan texten fortsätta: "För att göra dina meddelanden tydligare och mer effektiva, här är några tips:"

“Så här gör du…”

Exempel på användning: I en manual för en ny kaffebryggare inleds instruktionerna med: "Vill du brygga en perfekt kopp kaffe? Så här gör du:"

“Nedan följer…”

Exempel på användning: Efter en kort presentation av dagens agenda: "För en mer detaljerad översikt av programpunkterna, nedan följer schemat för dagen."

“Du kan mer än du tror!”

Exempel på användning: Som en uppmuntrande avslutning i en text om att övervinna utmaningar: "Ta steget och våga prova, du kan mer än du tror!"

“Kom ihåg att…”

Exempel på användning: I en reseguide: "När du packar för din resa, kom ihåg att ta med solskydd och en återanvändbar vattenflaska."

“Lycka till!”

Exempel på användning: Efter att ha gett råd inför en anställningsintervju: "Förbered dig väl och var dig själv. Lycka till!"

“Tack för att du frågade!”

Exempel på användning: En AI-assistent kan avsluta ett informativt svar med: "Jag hoppas detta klargjorde situationen. Tack för att du frågade!"

“För det första…”, “För det andra…”, “Avslutningsvis…”

Exempel på användning: Vid en argumenterande text: "För det första är förslaget ekonomiskt ohållbart. För det andra tar det inte hänsyn till miljöpåverkan. Avslutningsvis saknas det folkligt stöd."

“Om du vill veta mer är det bara att fråga!”

Exempel på användning: Efter en grundläggande förklaring: "Detta är grunderna i ämnet. Om du vill veta mer är det bara att fråga!"

“Det här är bara ett exempel…”

Exempel på användning: Efter att ha visat en specifik lösning på ett matematiskt problem: "Det här är bara ett exempel på hur man kan lösa uppgiften; det kan finnas andra metoder."

“Det är viktigt att…”, “Det är avgörande att…”

Exempel på användning: I en säkerhetsinstruktion: "Det är viktigt att alltid använda skyddsutrustning. Det är avgörande att följa anvisningarna noggrant för att undvika olyckor."

“I grund och botten…”

Exempel på användning: För att sammanfatta en komplex idé: "Systemet har många komponenter, men i grund och botten handlar det om att omvandla indata till meningsfull utdata."

“Det kan vara värt att notera…”

Exempel på användning: För att lägga till en intressant sidoinformation: "Produkten är främst känd för sin hållbarhet, men det kan vara värt att notera att den också är tillverkad av återvunnet material."

“Som tidigare nämnts…”

Exempel på användning: För att påminna läsaren om något som sagts tidigare: "Som tidigare nämnts är tidsramen för projektet mycket snäv, vilket ställer höga krav på effektivitet."

“När det gäller…”

Exempel på användning: För att introducera ett nytt aspekt av ett ämne: "Den övergripande strategin är klar. När det gäller implementeringen finns det dock några detaljer att diskutera."

“Det är ingen hemlighet att…”

Exempel på användning: För att presentera ett allmänt känt faktum: "Det är ingen hemlighet att en balanserad kost och regelbunden motion är grundläggande för god hälsa."

“I dagens digitala tidsålder…”

Exempel på användning: Som en vanlig inledningsfras för att kontextualisera ett ämne: "I dagens digitala tidsålder har tillgången till information aldrig varit större, vilket ställer nya krav på källkritik."

“Det kan tyda på…”, “Det är möjligt att…”, “I många fall…”

Exempel på användning: Vid presentation av osäkra slutsatser eller generella observationer: "Dessa initiala fynd är intressanta. Det kan tyda på ett mönster, men det är möjligt att fler studier behövs. I många fall ser vi dock liknande tendenser."